Nu går det ändå i rätt riktning eller…… Just när du naivt tror att ljuset är inom räckhåll slocknar det lika fort…..

Hur ska man finna orken? Livet runt omkring en verkar ju gå obemärkt förbi vissa människor. Man ser en sårad själ, men väljer att se bortom detta, man agerar felaktigt, men stoltheten kväver ett förlåt. Dessa människor som går och lägger sig på kvällen utan eftertanke. Hur klarar dom det?

Dessa, för vissa kanske små situationer, vänder upp och ner på min värld. Och konsekvenserna av det är att min familj måste bestiga ytterligare ett berg, när vi inte ens kommit upp för det förra. Vi står med en fot i en dal och med den andra i en annan dal och inser att det är långt upp oavsett vilket berg vi prioriterar och risken är stor att vi trampar snett och faller tungt…….

Jag blir rädd. Jag får en rädsla av att inte känna mig starkare, en rädsla av att tappa kontrollen över läget, men framförallt en rädsla att behöva svika mina barn. Dom har inte valt att hamna i denna situation, men dom blir dom stora förlorarna. Men vem f*n bryr sig om det……