Vi lever i en instagram-värld, där vi ständigt uppdateras av hur bra och fantastiskt alla har det. Livet är ett enda stort lyckorus. Man reser, åker på spa, lägger ut bilder med texter om hur fantastiska relationer man har. Det finns inga motsättningar, livet har inga friktioner, allt är ett stort halleluja moment, eller……??

Vår familj har haft 3 tuffa år, varav det sista året har varit en enorm prövning för oss som en enhet.
En djup depression har legat som ett svart moln över oss. Glädje, sorg, rädsla, hopp, hopplöshet har varvat om vartannat. Men de flesta dagar har varit som att leva i en parallell-värld, en dimension med mig och barnen och i den andra har min man levt. Han har slagits inombords med det mörkaste och jag med att upprätthålla en för stunden hyfsat fungerande vardag, om så utan min man och pappan till våra barn. Hur nu fungerande det kan bli….???

Jag tänker inte försöka skriva för att ni ska förstå hur det har varit, det går inte. Det vi har varit säkra på hela tiden är att vi är en familj och vi kommer inte ge upp. Jag har kämpat för detta, även om jag vissa dagar bara ville ge upp och också ha det där enkla som alla andra på de sociala medierna verkar ha. Enkelt och friktionsfritt, eller hur var det nu?

Tyvärr har min strid ett pris. Min kropp säger stopp nu. Jag har gasat på i snart 3 år och min kropp har inte fått den återhämtning den behöver. Nu sitter jag här med sjukskrivning pga utmattning. Har blivit ordinerad återhämtning av min terapeut Ok, vad är återhämtning? Inte lätt för en person som inte vet hur man bromsar. Jag söker vägar att må bättre och den här bloggen är en del av detta. Jag kommer att vara transparant och dela mina tankar och känslor. Jag tänker inte känna skam, dåligt samvete eller bry mig om vad andra tänker. Jag vet att jag har kämpat så länge och att min kropp behöver vilan nu. Många i min situation hade gett upp för länge sedan……. Jag kommer aldrig jämföra mig med andra igen, för jag vet att alla familjer har demoner som de ska övervinna, olika jobbiga, men vi alla kämpar med nåt!!

Jag har kvar min familj och vi har lärt oss den hårda vägen om hur vi ställer upp för varandra, hur vi kan hjälpa varandra och att familjen är det viktigaste som finns. Utan min familj är jag inget.

Det ni kommer se på bloggen och i mina olika flöden på FB och instagram. Det är min terapi. Hästen, inredning, huset, make up, träning alla är det parametrar för min själsliga läkning…… <3